thestoryaboutyou

Det är ju helt otroligt! Att när man känner sig på topp, så ska man alltid träffa den person som kan bryta ner en till botten av den djupaste, djupaste vattenpölen! Jag träffade mitt välnämnda ex idag, påväg hem från en kompis. Det första jag ser är hans hår, som inte går att missa, sen facet, kläderna... Tankarna snurrade i huvudet som en jäkla karusell.. "Skulle jag kunna hinna gömma mig? I buskarna kanske?! men cykeln då.... FAN" Så mötte jag honom och två av hans polare, vi hälsa, en enkel kram, prata lite, sen var han tvungen att gå till tåget för att åka iväg på någonting som jag inte orkar bry mig om helt enkelt. Efteråt så kändes det sjukt bra! Jag stod på mig, log som om jag mådde sjukt bra, skrattade osvosvosv. Sen kom jag hem, satte mig här, RÅKADE gå in på hans twitter istället för en annans... Han hade inte skrivit någonting om mig, om ni trodde det. Men att se honom må "bra" typ, det är jobbigt. Nog för jag vet att han inte mår "bra", pga anledningar som han endast har berättat för mig en gång i tiden. MEN IALLAFALL.

MEN MEN, mitt lov har precis börjat, inget plugg, underbara vänner, härlig framtiden, allt är ljust! Så varför ska jag känna mig nere för? ;)



En favorit i repris.

Hej alla läsare!
Tänkte bara skriva lite allmänt då jag är så sjukt trött på killar! Dom ska alltid förstöra allt! Man är liksom på sjukt bra humör så bah PANG så säger han något och allt blir till ett helvete!? Jag är en sådan perosn som inte blir sur för så mycket utan tar det mesta med en klackspark men vissa saker kan man inte ta!
Typ som att alltid komma i skymundan av ens pojkväns sport som han satsar på sååå mycket. Men vadå satsar han inte på mig eller? Man känner sig inte bra då!
Sen har killar en tendens att ALLTID komma på bortförklaringar, byta ämne och bara allmänt försöka slingra sig ut allt man säger!
Jag menar, när man gillar en kille så låter man ju honom komma närmare sitt hjärta alltmer, och om han sen ska behandla en som skit ibland så går man sönder, lite i taget. Vi har tidigare skrivit att man sk prata om allt hela tiden oc det måste man!! Men ska jag vara ärlig så måste jag säga att jag är mer en sån som när det händer ngt så slutar jag svara på sms, slår bort när han ringer och lyssnar på HÖG musik. Typ Dead By April, Green Day och liknande. Kopplar bort ALLT!
Dock kanske jag inte ska rekomendera detta sättet då prata på en gång är MYCKET bättre! Men jag har alltid varit en sån som klarat mig själv, flytta hemifrån när jag var 15 och planerar inte på att flytta hem. Har alltid gjort det JAG velat, inte som mina föräldrar sagt att jag ska göra.

Detta blev inte ett vettigt inlägg alls men.. ja ;) här kommer en BRA låts låttext!
(Dead By April - Within my heart)